På Flottiljens skola har vi ett formativa förhållningssätt till lärande. Vi arbetar på ett medvetet och processinriktat sätt med att få upp ögonen för vad som händer i klassrummet. Syftet är att tydliggöra för eleven och läraren vad som är nästa steg i lärandeprocessen. Vad är det vi ska fokusera på nu för att komma vidare? Eleven och läraren ges kontinuerligt möjlighet att förbättra och rätta till unskarmavbild-2016-10-05-kl-13-07-13der arbetets gång. Vi utgår hela tiden från frågorna:

• Var ska jag? / Vad är målet?

• Var är jag nu?

• Hur ska jag komma till målet?

Ordet bedömning får många att tänka på något negativt. Att bli bedömd eller att bedöma ses ofta som ett nödvändigt ont, något som ska ske så sällan som möjligt och gå så fort som möjligt.I Sverige har forskningen kring bedömning i skolan på senare tid tagit allt större plats. Man talar om formativ bedömning kontra summativ bedömning. Den formativa bedömningen hyllas av de flesta forskare för sina positiva effekter på elevernas lärande. Redan 1998 kunde forskarna Dylan William och Paul Black slå fast i en forskningsöversikt att formativ bedömning främjar lärandet.

Enligt skolverket är formativ bedömning till för att stödja elevens lärande och för att utveckla lärarens undervisning. Läs mer på http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/formativ-bedomning-1.223359

Det stora namnet i det här sammanhanget är Dylan Williams. Han förespråkar att lärare ska använda sig av fem nyckelstrategier när de planerar sitt arbete och sin undervisning. Strategierna är:

Klargöra lärandemål – klargöra vad kvalitet och kriterier för framsteg är. Om man går tillbaka till de tre frågorna så handlar det om att ta reda på vart man ska och vad som är målet. Det ska eleverna få veta redan från början. Det ska inte komma som en överraskning – Jaha var det det som var tanken med den här lektionen/arbetsområdet?, var det det som jag skulle lära mig? Det kan vara ett mål som sträcker sig över en lektion, en vecka, en termin. Eleverna ska också från början göras uppmärksamma på vad som kännetecknar ett gott arbete och vad det är som ska bedömas.

Ta fram belägg för elevernas prestationer/synliggöra lärandet – Då är vi framme vid nästa fråga – Var är jag nu? Läraren måste ta reda på var i sin kunskap som eleverna är för att kunna bedöma vad som är nästa steg.

Ge feedback som för lärandet framåt – Vi återkopplar regelbundet med feedback som leder framåt. Det räcker inte med att säga Åh vad bra, vad duktig du är. Vi talar om vad som är bra och framförallt vad som är nästa steg i utvecklingen. Feedbacken kan ges skriftligt och muntligt.

Aktivera eleverna som lärresurser för varandra – Detta är ett bra sätt att arbeta för att få ihop gruppen och man kan se stor effekt på motivationen hos eleverna. Till exempel kan man använda sig av kamratbedömning. Eleverna ger varandra feedback på arbeten. I detta arbeta är det av stor vikt att det rådet ett gott och tillåtande klassrumsklimat. Eleverna bör få träning i hur man ger feedback på ett bra sätt och som leder framåt.

Aktivera elever till att äga sitt eget lärande – Endast eleven kan lära sig- inte läraren. Läraren kan hjälpa till och ge verktygen och förutsättningarna men det är eleven som måste göra jobbet. Det är viktigt att eleverna tidigt kommer underfund med varför de går i skolan och varför de alltid ska göra sitt bästa. Är det för mamma och pappa, för fröken eller för sin egen skull? De ska med andra ord  tänka om sitt eget tänkande och lärande. Detta kan man arbeta med genom till exempel självbedömning. Hur tycker eleven att arbetet har gått? Varför blev det som det blev? Är det något hon eller han kan ändra på eller tänka på till nästa gång? Vad är nästa steg i utvecklingen?